Skrivet av

Ronja Nyström

19 december
2018
19 december
2018

Trendspaning 2019 – Four PR ser något nytt och viktigt i en förändrad värld

Vi som jobbar på Four PR satte oss ned och tänkte en stund. Uppdraget var att se varsin trend som kommer att påverka vårt arbete med PR och kommunikation under 2019. När vi tänkt klart så hittade vi affärskritiskt arbete med PR, trycksaker, engagemang och företag som ser sin plats i en större helhet. Dessutom ser vi innehåll som faktiskt sprids och ett språk som utvecklas med emojis. Människor vill nå varandra och världen förändras varje dag. Även nästa år. Men kanske med nya perspektiv.

 

Fredrik Stengarn: PR värderas upp strategiskt

PR kommer värderas upp strategiskt de kommande åren, 2019-2020, av såväl köpare som media. Förflyttningen kommer vara från att främst ses som utförare av väldigt operativa insatser (pitcha mot media, pressmeddelande etc) till att ses som en affärskritisk rådgivare. Företagen kommer vilja öka strategiska timmar med sin PR-byrå och media kommer vilja ha samarbeten med byråerna, eftersom de allt oftare hjälper journalisten att klara sin vardag. Med bra PR och starka relationer kommer fler företag att jobba mer iterativt med sin affärsutveckling där kundrelationen allt mer kommer att stå för affärskritisk input för grunden i ett företags affärsidé. All kommunikation är dubbelriktad och nu är fler redo att värdera PR strategiskt för sin utveckling.

 

Johanna Lidman: Emojin gör oss bättre på att uttrycka oss 💬

Vi har nog alla förstått att det inte alltid är så lätt att uttrycka sig via de kanaler vi alla använder i vardagen – mail, meddelanden, chattar, kommentarsfält. Men nu har vi ju en etablerad hjälpreda i emojin och jag noterar hur vanlig den börjar bli i de där dagliga diskussionerna. Emojin hjälper oss att enkelt och lättförståeligt förstärka känslor.

De senaste åren har emojin blivit allmänt accepterad och jag tror att vi kommer att få se allt fler olika emojis i fler typer av kommunikation under det kommande året. Just som förstärkare. Åren när vi såg emojin som tramsig och att de som använde dem var språkligt svaga är över. Nu är det den som verkligen förstår hur språket kan nyanseras som använder emojis. Alltså är det helt rimligt att Finland tagit fram egna emojis och att vi kommer snart kommer att få se både VD-brev och officiell myndighetsinformation med de här känsloförstärkarna. Jag anar till och med att den som inte använder dem kommer att vara den som i framtiden anses vara kommunikativt underutvecklad. 😉

 

Fredrik Bronner: Trycksaken kommer tillbaka

Det fanns en tid när praktiskt kommunikationsarbete var ett hantverk. När fotografer, skribenter, grafiker, tryckare, bokbindare och andra var oerhört viktiga för att budskap skulle kunna spridas. Det var inte bättre då, men det skapades kanske mer genomtänkta produkter i form av trycksaker och film än idag. Framförallt var bruset inte så kompakt som det är nu. Varje dag möts vi av tusentals snabbt producerade små inspirationsvideos, delningsbilder och infografik. Det blinkar liksom till överallt och scrollandet har liksom blivit en konsform. Med hjälp av våra sinnen – och tummar – fattar vi blixtsnabba beslut om vad vi vill se eller inte. Alla kan göra formgiven grafik. Mängden budskap har mångdubblats exponentiellt.

Men, det finns fortfarande ganska många typer av information som behöver mer tid. Mer eftertanke. Och det finns beslut som kräver långsamhet och just eftertanke. Så visst finns det ett behov av hantverk fortfarande. Jag är övertygad om att vi kommer att få se fler företag och organisationer utveckla gamla och nya sätt att skapa relationer genom uppsökande arbete och utskick av kvalitativt framtagen information till lika kvalitativt utvalda mottagare. Eftersom det kommer att leda till dialog, möten och kommunikation. För att bli efterfrågade på lång sikt behöver vi göra något som lämnar ett avtryck. Därför kommer vi att prioritera kvalitet och långsamhet igen. Trycksaken var aldrig död. Tillsammans med överstrykningspennan och Post it-lapparna är den redo. Att låta dig läsa och tänka. 2019 kommer vi sitta i fler möten än vi trott och diskutera texter, formgivning, pappersval och till vilka mottagare vi ska skicka vår trycksak igen. Och det kommer inte alls kännas bakåtsträvande, tvärtom, det kommer kännas innovativt.

 

Martin Ruist: Mindre skärmtid ger mer engagemang

2019 blir året då vi lägger bort skärmarna, skippar simultankapaciteten och börjar mötas i rummet. Motrörelserna mot den omedelbara bekräftelsen från sociala medier kommer att slå rot och nå en allmän acceptans. Vi kommer att få lära oss knep och metoder för att managera vår tid med skärmarna, och vi kommer nå mer pragmatiska och affirmativa tillvägagångssätt än till exempel ”skärmförbud”. Medvetenheten och reflektionen kring skärmar har vuxit organiskt under ett par års tid, och 2018 nåddes en tipping-point, i och med att Apple i sin nya version av mobiloperativsystemet IOS införde funktionen Skärmtid. Med det som katalysator kommer rörelsen få ökat genomslag och bli folklig, snarare än att bli en folkrörelse.

För marknadsförare innebär detta att visningarna av en annons eller artikel i mobil enhet minskar, men å andra sidan ökar engagemangsration. Så det är good and bad, samtidigt. Kanske kan det bland annonsörer växa fram en motsvarande rörelse, som propagerar för att behandla mottagarna med respekt, genom targetting och långsammare budskap och annonser.

 

Emil Furudahl: Dags för CSR 2.0

Det kommer bli än viktigare för företag och organisationer att prata om sitt engagemang för den omvärld de är en del av. Den som vill vara aktuell och locka till sig kunder, medarbetare och partners behöver kommunicera att de är en del av en större helhet. Att göra bra saker blir viktigare och viktigare när världen runt om oss kan kännas tuffare och tuffare. Den som är ärlig med vad man gör bra och vilka ens utmaningar är vinner. Frågan är dock om företag och organisationer har kraft och ork att göra det som krävs, det som är bra, när de elaka rösterna tränger allt starkare igenom. Jag tror det, för tänk så många företag och organisationer det finns som gör bra saker för sina anställda, miljön, samhället och världen. Jag tror att vi är redo för CSR 2.0.

Den här gången kommer vi inte att sprida de här berättelserna för att påstå att vi gör bra saker. Nu berättar vi om de bra sakerna vi faktiskt gör.

 

Ronja Nyström: Content is NOT king

Under hela min studietid har vi pratat om att ”content is king” men med dagens översvämmade flöden och alla algoritmer har det blivit svårt att synas. Du kan producera innehåll som är fantastiskt, relevant och perfekt formgivet eller klippt, men det räcker inte. Eftersom alla andra också gör det. Eller gör något som är roligare/mer spekulativt/annorlunda. Det krävs därför att vi börjar arbeta ännu mer med SEO-anpassning och sponsring för att lyckas nå mottagare som tycker att vårt innehåll är relevant.

Det gäller även video. Ett format som alla jobbar med nu. Vi har formligen dränkts i videoklipp. Från skakiga selfie-inspirationstal till påkostade produktioner. Det är en typ av innehåll som gillas av bolagen som styr algoritmerna i sociala medier och jag är övertygad om att det blir mer video framöver. Men det kommer att krävas en djupare och klarare tanke om hur vi ska nå fram till de mottagare som faktiskt kan ha glädje av innehållet.

Målgruppsanalysen och respekten för mottagaren är king, så att säga.

 

I kaffemaskinen just nu

White Label – Kraftfull, mörk, krämig karaktär med förförande toner av choklad och nötter

Håll dig uppdaterad

Få de senaste nyheterna från Four PR

Tack för din anmälan! Vad kul att du vill ha vårt nyhetsbrev!