Skrivet av

Four PR

30 april
2019
30 april
2019

Tre trender under Almedalsveckan

Four PR ska till Almedalen, precis som ungefär 50 000 andra personer. I en enorm flora av seminarier, rosémingel och frukostdebatter, kan det vara svårt att hitta rätt. Därför har vi på Four PR arbetat fram en artikelserie, där du som läsare får en perfekt överblick över Almedalen. Under de kommande månaderna kommer vi, bland annat, att presentera Almedalens historia, vilka ämnen som vi tror kommer att vara de heta under 2019, vilka evenemang du måste besöka och massor av tips och information som du inte kan gå miste om. Snart är det vecka 27, ladda upp på bästa sätt med vår Almedalsguide!

I kapitel två tar vi en närmare titt på vilka ämnen man bör ha på sitt seminarium för att locka folk. Varje år diskuteras hundratals och åter hundratals olika ämnen, på tusentals olika seminarium. Vad kommer egentligen att bli en het fråga? Vi på Four PR har gjort en trendspaning, och ger er här tre ämnen som det garanterat kommer att snackas om under årets Almedalsvecka och som är väl värda att lyfta upp på agendan år 2019.

Klyftan mellan stad och landsbygd
Det går inte att förbise hur kraftfullt landsbygdsdöden fortsätter att drabba Sverige. För var dag som går, urholkas de möjligheter som finns för människor som bor utanför städerna och allt fler flyttar istället in till städerna, och lämnar landsbygden tom och öde. Det går nu att tala om en ny klasskamp i Sverige, den mellan de som bor på landsbygden och de som bor i städerna. Möjligheter och förutsättningar blir allt färre för de på landsbygden, medan problem och utmaningar bara blir fler och fler. Ekonomin blir sämre ute på landsbygden, och folket som bor där är i desperat behov av förändring. Donald Trump blev president genom sitt oerhört stora stöd ute i de mer glesbebodda staterna och Storbritannien hade aldrig beslutat sig för att lämna EU om enbart människor från London fick rösta. De som bor på landsbygden har sämre förutsättningar att leva och växa än de som bor i städerna, och visst vill de ha förändring på det. Klyftorna bara växer, på många håll, något som alla former av rapporter, undersökningar och studier, tyder på.

Sveriges absolut rikaste kommuner, nästintill uteslutande i koppling till Stockholm, där är skattesatsen som lägst. De är inte direkt drabbade av arbetslöshet och har lätt att ta sig till sina jobb med kollektivtrafik. Men de som har högst skattesats, ja, de är främst småkommuner i de norra delarna av Sverige, där många bor långt från både städer och kollektivtrafik. I dessa småkommuner har bussarna slutat gå för länge sedan, så bilen är ett måste. Bränsle till bilen är dyrt, och det blir bara dyrare. För det allt mer storstadscentraliserade Sverige, tycks inte höjd bränsleskatt vara något som helst problem, man kan ju åka buss, tunnelbana, tåg eller spårvagn till jobbet? För de som bor på den norrländska landsbygden kan några kronor höjd bränsleskatt innebära en ekonomisk kris. Bussarna har inte gått i byarna på tiotals år, så den gamla bensindrivna bilen är enda sättet att ta sig till jobbet. Bilen är en nödvändighet, men kan de byta till en elbil, för att hjälpa till i klimatkrisen? Inte alltid. Att köpa en ny miljövänlig bil, trots att alla miljöpremier, är helt otänkbart. Inte för att de inte vill hjälpa miljön, men de har inte råd att köpa en ny bil.

Det här är en ny och alarmerande växande dyster trend som vi ser i Sverige. Hur tar riksdagspartierna sig an det här? Hur ska regioner och landsting, med både storstäder och små landsbygdsbyar, agera för att i framtiden kunna säkerställa en levande landsbygd?

Klimatfrågan
Det går inte att göra en lista över heta diskussionsämnen utan att ha med klimatfrågan. Världens utsläpp ökar och vi kan se hur världen faller samman framför våra ögon. Under hösten så klev en ung, svensk tjej in i handlingen. Greta Thunbergs protestaktion har startat ett upprop som spridit sig över hela världen. Hennes kloka tankar och aktioner har skapat ett stort eko, och nu diskuterar vi klimatfrågan som aldrig förr. Det är ett stort problem som måste lösas, men vilka lösningar är egentligen de bästa?

Åsikterna går, onekligen, isär. Vissa pekar på att kärnkraften skulle vara klimatets räddning, vissa menar att det istället är flyg- och bränsleskatter som måste införas. Är det Sverige, ett av få länder i världen vars inhemska koldioxidutsläpp faktiskt minskar, som måste skärpa sig ordentligt, eller krävs det insatser i andra länder, där utsläppen ökar betydligt mer drastiskt? Hur vi tacklar klimatet är en fråga som berör alla, oavsett vilken organisation eller vilket företag man representerar under Almedalsveckan.

En fråga som är intressant är hur alla människor tar sig till Visby? I år går de första färjorna till Gotland på naturgas, vilket gör att utsläppen för färjorna minskar markant. Ju längre tiden går, ju fler färjor kommer att bli mer vänliga mot klimatet, enligt Destination Gotland själva. För visst kommer inga partier att ta flyget till Visby då? Vilken partiledare är smart nog och tar en egen segelbåt till Gotland?  En av de stora snackisarna i år kommer att vara klimatet, var så säkra.

Den politiska arenan blir individfokuserad
Visst märkte ni av det under valrörelsen? Allt fler politiker kom fram i rampljuset och symboliserades med vissa enskilda sakfrågor. På sina valaffischer tryckte partierna upp fler partiledare än någonsin förut och sakfrågorna har fått en allt större plats på den samhällspolitiska agendan. Det här en trend som vi på Four tror bara kommer att eskalera, och kanske nå sin kulm under Almedalsveckan.

Partipolitikens gränsar börja sakta men säkert att bli att mer grumliga och då sakfrågorna har kommit allt mer i fokus, som naturlig följd. I sommar kommer 73-punktsprogrammet, de punkter som ingick i avtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, vara ett hett diskussionsämne. Partierna, som tidigare stod ganska långt ifrån varandra rent politiskt, har nu kommit överens om rena sakfrågor. Avtalet mellan partierna hade aldrig kunnat hända för bara tio år sedan, men det politiska landskapet har onekligen förändrats. Och samhället följer efter. Sakfrågorna hamnar högre upp på agendan, inte bara hos politiska partier, utan också för företag och organisationer.

Det här kan tyda på att vi ser en förändring i hur företag och organisationer kan komma att planera sin närvaro under Almedalsveckan. Vanligtvis brukar just företag och organisationer åka till Almedalen, med förhoppningen i att nå ut till och influera så många som möjligt. Men nu, när sakfrågorna har blivit allt mer populära, kan de istället sikta på att försöka hämta tillbaka något genuint från sin vistelse i Almedalen. Istället för att bara försöka påverka andra, så kan de nu pitcha sin sakfråga och lämna Gotland med intressant input och en hel del intressanta tankar för framtiden.

Källor: 

I kaffemaskinen just nu

White Label – Kraftfull, mörk, krämig karaktär med förförande toner av choklad och nötter

Håll dig uppdaterad

Få de senaste nyheterna från Four PR

Tack för din anmälan! Vad kul att du vill ha vårt nyhetsbrev!