”It will only happen in Almedalen”

2012 års politikervecka i Visby – allmänt känd som Almedalsveckan – börjar lida mot sitt slut. Några tappra finns kvar innanför ringmuren för de avslutande två dagarna, men Four PR och många andra har åkt hem. När jag nu har en ledig stund tänkte jag ägna mig åt att summera veckan och reflektera över pr- och lobbybranschens stora vecka.

De senaste åren har Almedalsveckan växt otroligt. För bara några år sedan genomfördes ett hundratal olika seminarier. I år fanns i det officiella kalendariet närmare 1900 event. Långt ifrån alla som är på plats är politiker. Lika många är istället representanter från små och stora organisationer av vitt skilda slag och fler och fler kommuner börjar hitta till Almedalsveckan.

Den här närmast exponentiella ökningstakten har varit ett av de hetare ämnena att diskutera under veckan. Kritiska röster hävdar att Almedalsveckan blivit en roséindränkt festival och att politiken hamnat i skymundan för blöta bjudmiddagar och högfakturerande lobbyister. Andra har frågat sig om medierna gjort Almedalsveckan till ett spektakel.

Jag hävdar att Almedalsveckan, i en tid när det är allt lättare att knyta kontakter digitalt, är viktigare än någonsin.

När människor möts skapas något helt unikt. Det går inte att återskapa i en digital nätverksmiljö. När människor möts sker utvecklingen mycket fortare och fantastiska idéer skapas.

Det här har svenska folkrörelser vetat och märkt i hundratals år. Fackföreningar och politiska partier startades genom att människor möttes och något fantastiskt hände.

Idag finns otroligt många underbara hjälpmedel för ett aktivt nätverkande. Vi har Twitter, Facebook, e-post och mycket annat som gör det lätt att utbyta idéer med varandra, utveckla varandras idéer och driva utvecklingen framåt. Folkrörelsernas nätverkande arv förs framåt med stolthet.

Men när det blir allt lättare att nätverka digitalt på en arena där alla är närvarande hela tiden är det lätt att tappa bort att ingenting slår ett mellanmänskligt möte. Därför kommer Almedalsveckan inte att dö av att media eventuellt gjort det till ett spektakel. Almedalsveckan är idag viktigare än någonsin och är inte beroende av att media är där och skriver om Mona Sahlins handväska eller Annie Lööfs emeraldgröna klänning.

För mig handlar inte Almedalsveckan om medieutspel eller bjudmiddagar. Almedalsveckan är istället årets bästa vecka för nätverkande. Där skapas möten som aldrig skulle skett annars och där väcks och utvecklas idéer i en mångdubbelt högre takt än annars. Medieutspelen och lobbyismen finns där, precis som de finns i hela resten av landet hela resten av året. Medieuppmärksamheten under Almedalsveckan hjälper bara till att synliggöra för allmänheten hur lobbyism fungerar, vilket är väldigt bra. Upplysning är av godo.

Mötena utvecklar politiken och de utvecklar de ideella rörelserna som finns på plats. Det är en mäktig känsla att vandra längs Visbys gator och gränder och se alla livfulla och engagerade diskussioner som pågår. Överallt. Engagemanget och utvecklingsviljan känns så äkta att den nästan går att ta på i luften.

Det faktum att ”alla” är på en och samma plats och på samma villkor under Almedalsveckan fungerar också som en demokratisk kraft. I Visby under Almedalsveckan kan en liten intresseorganisation få möjligheten att få kontakt med helt rätt personer i riksdagen eller något företag beroende på vem som är rätt för dem. Det mötet har ingen chans att äga rum i Stockholm i november.

Almedalsveckan ger också upphov till helt oväntade möten som av ren slump kan föda helt nya innovationer. Jag har tappat räkningen på hur många nya affärsidéer jag varit med och diskuterat fram under den här veckan. Några kommer behöva ett par Almedalsveckor till för att bli verklighet, vissa kommer säkert kunna sjösättas redan nästa år.

Därtill kryllar det av oväntade och spontana möten av kanske mer trivial karaktär i Visby under Almedalsveckan. Själva hamnade vi en middag bredvid Junilistans ordförande Nils Lundgren och fastnade i en lång, trevlig och givande konversation om nutidspolitiska Sveriges snabbaste uppgång och fall. Det var mer eller mindre en lektion i statsvetenskap och otroligt intressant.

Allt det här är det som gjort att vi sagt så många gånger under veckan:

”It will only happen in Almedalen.”