Ska alla verkligen få delta i Almedalen?

Det offentliga rummet och ett öppet debattklimat, är grunden för en fungerande demokrati, det är vi nog alla överens om. Samtidigt finns det krafter som vi inte vill ska delta, eftersom de inte står bakom grundläggande demokratiska värderingar. Hur långt kan man gå i demokratins namn för att rädda den? Det är en av frågorna vi förespår blir stor i Almedalen 2019.

På Almedalsveckan finns, i stort sett, partier och organisationer från alla tänkbara håll och kanter på plats. En av tjusningarna med demokratifestivalen Almedalsveckan är att den inte styrs av någon enskild aktör vad gäller innehållet.

Samtidigt har vissa organisationer förbjudits av Region Gotland att komma eftersom de inte står bakom de grundläggande demokratiska värderingarna. Det är dock ingen garant, eftersom de kan söka tillstånd hos polisen, och får det godkänt, finns det väldigt få omständigheter som bryter detta tillstånd.

En organisation som sökt, och fått ett hårt kritiserat tillstånd är Nordiska Motståndsrörelsen (NMR). NMR har varit i blickfånget under de senaste åren i Almedalen, och kommer sannolikt att fortsätta vara det. De beskrivs som en nynazistisk organisation vars närvaro på Gotland ingett både rädsla och oro hos besökare och deltagare. Det har till och med fått en del organisationer att bojkotta veckan.

En av de som gått längst i sitt fördömande är Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiets partiledare, som har benämnt dem som en terrororganisation.

Samtidigt har detta fött motreaktioner på plats i Visby. RFSL:s mångfaldsparad slog nytt rekord under fjolårets Almedalsvecka, över 4 000 deltagare, och i paraden fanns flertalet partiledare. De verkar vara relativt överens – NMR ska inte få vara med i Almedalen och att nazismen ska bekämpas. Jan Björklund, en annan partiledare som ställt sig i fronten i kampen mot nazism och främlingsfientlighet, sade dock till Aftonbladet efter paraden:

– Jag avskyr nazism. Min mamma flydde som krigsflykting till Sverige undan nazismen. De (NMR) har fått tillstånd och så är vår lagstiftning utformad, men det är klart att det är oerhört provocerande.

Precis som Björklund konstaterar så finns det en demonstrationsfrihet, yttrandefrihet och föreningsfrihet i Sveriges grundlag. I en demokrati ska du få demonstrera för din sak, du ska få yttra den och du får vara med i vilken förening du vill, utan att staten lägger sig i.

Så även om Region Gotland försökte stoppa NMR:s närvaro, så gick det inte. Andra hävdar att NMRs intåg i Almedalen har fått upp diskussionen rejält på agendan: vilken typ av föreningar och organisationer borde vara välkomna i vårt offentliga rum? Ska vi ändra grundlagen? Vilka inskärningar finns egentligen i yttrandefriheten?

Frågan har kommit upp så sent som i mars i år – i kölvattnet av IS-hemvändardebatten – när regeringen presenterade ett nytt lagförslag, där samverkan och medlemskap med terrororganisationer skulle bli olagligt. Lagrådet, den myndighet som skall granska lagförslag innan de tas upp i riksdagen, underkände dock förslaget, eftersom det ansågs bristfälligt och inte helt rättssäkert.

Så vilka föreningar eller organisationer är det egentligen okej att vara medlem i? Och ska alla få komma till tals i vårt offentliga rum? Frågan gällande föreningsfrihet, yttrandefrihet samt demonstrationsfrihet kommer att diskuteras i Almedalen. Redan förra året gick PR-konsulten Simon Strand ut och bad näringslivet att ta ansvar för att förhindra extremistiska krafter att ta mark i Almedalen, vilket också gav gensvar, då flera tunga aktörer gick ut och uttryckte sitt missnöje i frågan. Politik och näringsliv är överens om att något måste göras. Men på frågan hur är Sverige delat.

Så, hur långt kan man egentligen gå i demokratins namn? Svaret kanske vi får i Almedalen.