Att känna igen en hoax när man ser den
Idag spreds i mitt facebookflöde en bild med en lång bildtext om hur man överlever en hjärtinfarkt om man är ensam och inte har någon i närheten som kan göra Hjärt- lungräddning på en. Meddelandet är en bluff eller en så kallad hoax. Hoax dyker upp lite då och då – ofta som varningar för virus som sprids – och har ingen direkt skadlig verkan utan är bara till för att luras. Då och då – och kanske allt oftare – tar de sig till och med igenom etablerade nyhetsredaktioners granskande nät och dyker upp på nyhetsplats.
Eftersom enbart drivkraften att lura sina medmänniskor inte är tillräckligt stark är dessa bluffar vanligtvis ganska lätta att se igenom, bara man är lite vaksam och kritisk. Att vara kritisk är inte något dåligt, vilket somliga kan tolka det som. Att vara kritisk är inte synonymt med att ha en negativ inställning till det man läser. Att vara kritisk handlar om att vara uppmärksam och försöka förhålla sig objektiv.
Här är några punkter som hjälper dig att förhålla dig kritisk och upptäcka bluffar på nätet:
• Är inlägget skrivet med ett bra språk? Om inte är det läge att vara lite vaksam. Kanske är inlägget då översatt automatiskt från något annat språk, för att kunna spridas i ännu fler länder. Hjärtinfarktsinlägget hade ett klart bristande språk. Det växlade i samma mening mellan att vara riktat direkt till läsaren genom ”du” eller ”ni” och att vara mer allmänt skrivet med ”man”. I inlägget användes också ord som inte kändes helt naturliga i modern svenska.
• Hänvisar inlägget till några externa källor? Bluffinläggsmakare har sällan bemödat sig med att hitta (på) externa belägg för sin bluff.
• Om det som hävdas i inlägget är sant – borde jag då ha hört talas om det tidigare? Om en faktauppgift låter för bra för att vara sann är den oftast det. Hjärt-lungräddning är ingenting nytt, och det lärs ut gång på gång i skolor och ideella föreningar. Hjärt-lungfonden och HLR-rådet är också aktiva och synliga i samhällsdebatten. Sannolikheten att man inte hade känt igen att det kunde finnas ett sätt att hjälpa sig själv ur en hjärtinfarkt, om så hade varit fallet, känns därför ganska liten.
• Är det tydligt vem som står bakom inlägget? Och vad är dess agenda i så fall? Om det, som i fallet med hjärtinfarktsinlägget, inte finns någon tydlig avsändare till den sensationella faktan bör man verkligen höja varningsflagg. Personer eller organisationer som vill ha spridning för sitt budskap vill sällan vara anonyma, och det finns två skäl till det: dels vill de genom sig själva som avsändare ge auktoritet till budskapet (hallå, de tycker ju själva att de är experter) och dels vill de ha cred för att det är just de som kommit med den sensationella faktan. Om det finns en tydlig avsändare är det alltid värt att fundera på vad dennas agenda är. Varför har han, hon eller de skrivit inlägget? Vad vill den eller de uppnå?
Ingen av dessa frågor avslöjar naturligtvis ensam en bluff, men om man fastnar på någon av dem så bör man definitivt syna inlägget man läser lite mer noggrant i sömmarna innan man blint delar det vidare på facebook eller i andra sociala medier.
Allt du kommunicerar påverkar ditt varumärke. Därför gör du klokt i att tänka efter före.