3 värdefulla insikter från Svenskarna Internet 2020
På tisdagen, den 15 december, släpptes årets upplaga av Svenskarna och Internet, den årliga undersökningen från Internetstiftelsen som undersöker svenskarnas medie- och internetvanor. På Four PR gillar vi att jobba datadrivet och empiriskt och då är undersökningar som Svenskarna och internet väldigt värdefulla. Här plockar vår PR-rådgivare Martin Ruist ut några höjdpunkter ur rapporten, som du kan ha användning för när du utformar ditt PR-arbete.
Att Sverige är ett väldigt uppkopplat land blir tydligt redan från start i Svenskarna och Internet. I början av 2020 använde 96 procent av Sveriges befolkning Internet. Det är en ökning med en procentenhet sedan förra året, och Internetstiftelsens övriga data pekar på att den siffran ökat ytterligare lite till under kvartal tre i år när de gjorde en uppföljande undersökning. I år har även de äldre tagit en större plats på den digitala arenan än tidigare – rapporten visar att de flesta nya internetanvändare är 76 år eller äldre. Det gör att vi nu verkligen med fog börjar kunna säga att du kan nå alla dina målgrupper genom Internet. Annars är just slutsatser om specifika målgrupper svåra att göra ur den här typen av generella mätningar, men är det någonting vi verkligen kan slå fast så är det att Internet är och kommer vara en stor del av ditt PR-arbete.
Nu är det förstås ingenting nytt eller revolutionerande för i år, men det finns några intressanta reflektioner att göra ur övriga data. Däremot gör den höga internetanvändningen att undersökningen nu använder ”svenska internetanvändare” som bas istället för hela befolkningen. När vi från och med nu refererar till ”svenskarna” eller liknande så är det alltså procent av internetanvändarna som vi menar, och inte de facto hela svenska befolkningen.
Användandet av sociala medier fortsätter att öka – Instagram växer mest
Det kanske tydligaste som framkommer i årets upplaga av Svenskarna och Internet, ur ett PR-perspektiv, är att sociala medier fortsätter att vara stort och användandet ökar. Facebook är fortfarande störst, och användandet av Facebook ökar, från 74 procent 2019 till 81 procent 2020, och 58 procent använder Facebook dagligen. Den sociala nätverksplats som växer mest, särskilt om vi ser till dagligt användande, är dock Instagram. I dag använder 71 procent Instagram och 50 procent gör det dagligen, en ökning med nio procentenheter sedan förra året.
Men om vi bryter ner det dagliga användandet på olika åldersgrupper syns dock något intressant. Bland de internetanvändare som är yngre än 35 år är inte längre Facebook det mest använda sociala mediet, utan Instagram är betydligt mer vanligt att använda varje dag. Bland 16–25-åringarna är den dagliga användningen av Instagram mer än 60 procent större än den dagliga Facebookanvändningen, där 77 procent använder Instagram varje dag medan bara 48 procent använder Facebook lika ofta. I åldrarna 26–35 år är det helt jämt mellan medierna i daglig användning, som landar på 66 (Facebook) respektive 67 procent (Instagram).
Ur ett PR-perspektiv finns det alltså fortsatt all anledning att inkludera sociala medier i din PR-strategi. Exakt hur måste avgöras av hur just dina målgrupper ser ut, och det är såklart en fråga att utreda i din PR-strategi.
Första gången Youtube går om traditionell tv
En annan nyhet för året är att Youtube nu är den enskilt största videotjänsten. Det är för första gången fler internetanvändare som tittar på Youtube än som tittar på traditionell tv. 31 procent av internetanvändarna tittar på Youtube dagligen.
Det är väldigt intressant såklart och gör att Youtube får en allt tydligare plats i företags och organisationers PR-strategier. Under ett par års tid har vi sett att video är ett kommunikationsformat som engagerar väldigt bra, och Youtube seglar upp som en alltmer fungerande kanal för kommunikation till många målgrupper.
Markant ökning av svenskarnas poddlyssnande
Även poddar ökar ordentligt i årets mätning. Förra årets 55 procent som lyssnar någon gång har i år blivit till 68 procent, en markant ökning. Många företag och organisationer har den senaste tiden börjat snegla mer och mer mot poddar, och den tydliga ökningen visar att det också kan finnas någonting där att utforska.
Det är ändå värt att ha i beaktande att poddar är ett oerhört brett och splittrat kanalfält, som inte hålls samman av en central plattform eller några få centrala producenter. Det är heller inte helt säkert hur respondenterna i Svenskarna och Internet definierar begreppet poddar. Till exempel släpps i stort sett samtliga av Sveriges radios program också som poddar, men frågan är om lyssnarna definierar det som att de då lyssnar på radio eller på en podd. Det kan lura statistiken både uppåt och nedåt. Jag skulle därför bedöma poddstatistiken något mer skeptiskt, och i arbetet med PR-strategin i så fall djupdyka i vilka poddar och kanaler som just dina målgrupper konsumerar.
Svenskarna och Internet är en väldigt kvantitativ undersökning, vilket gör att det som sagt är svårt att egentligen dra några detaljerade slutsatser ur den och applicera på just dina målgrupper och ditt specifika PR-arbete. Där måste du fortfarande se till att lära känna just dina målgrupper mer kvalitativt. Men tack vare att frågeställningarna i Svenskarna och Internet är likadana från år till år – och de har vid det här laget jobbat upp en ansenlig historik av data – så går det att se tydliga trender och makroskiftningar i samhället och om mediekonsumtionen. Därför är det även fortsatt en guldgruva för oss PR-aktiva.
Du hittar rapporten Svenskarna och Internet 2020 här
Martin Ruist
PR-konsult
