Skrivet av

Martin Ruist

8 november
2019
8 november
2019

Breakit Impact Challenge är i mål – detta har vi gjort

De senaste veckorna har vi på Four PR deltagit i Breakit Impact Challange, en ”digital bootcamp” för att se över sina klimatavtryck. Det har varit en mycket givande resa för oss, och även om mycket var känt för oss redan tidigare så har den allt öppnat några ögon, och vi har kunnat ta ytterligare några steg i ett hållbart företagande.

Så, vad har vi gjort under dessa veckor när Breakit Impact Challenge har pågått? Jo, en hel del faktiskt. Under 30 dagar har vi fått fem utbildningssteg och tillhörande utmaningar. Och vi har gjort följande:

Formaliserat vår resepolicy
Första veckan handlade om resorna. Vi har sedan länge premierat tåg och kollektivt resande och vi har tagit ett strategiskt beslut om att våra kontor alltid ska ligga centralt, inom gångavstånd från tågstationen i staden. Vi åker också mycket hellre tåg än flyg eller bil till våra kunder. Och har otroligt många videomöten. Så det fanns en informell resepolicy, men vi har faktiskt genom BIC formaliserat den och fått anledning att prata om den med alla på byrån.

Sett över hur vår arbetsplats kan bli mer klimatsmart
Utmaning nummer två handlade om kontoret och kringtjänster. Vi har generellt optimerade lokaler i Örebro (även om vi nu äntligen ska få expandera lite i dem, för att få plats med alla medarbetare!), vi har den källsortering som sophämtningen medger och miljömärkt el. I Karlstad och Stockholm sitter vi i co-working-kontor, eftersom vi inte har behov av egna kontor som hade stått tomma stor del av tiden. Så även här hade vi ganska lätt att passera, men fick anledning att ytterligare formalisera vissa av våra policyer. Vi har valt att börja se kött som specialkost, som alltså inte ingår som standard när vi till exempel har event eller konferenser.

Sett över våra leverantörer
Tredje veckan handlade om leverantörerna, och här har vi fortfarande lite att vinna. Vi har nu formaliserat att hållbarhet ska vara tungt vägande argument vid våra inköp och vi har börjat ställa frågor och krav om hållbarhetstänkande till exempelvis våra leverantörer av kaffe och städtjänster. Störst miljöpåverkan har inte oväntat våra elektronikprodukter. Dem behöver vi ju för att kunna jobba, men vi har på sistone börjat jobba mer med livstidsförlängande uppgraderingar och att köpa begagnat.

Undersökt hur vår affärsmodell kan skapa klimatsmarta ringar på vattnet
Fjärde veckan handlade det om att tweaka affärsmodellen. Lyckligtvis har vi inga omedelbart stora hållbarhetsutmaningar i vår affärsmodell, möjligen undantaget att vi i vissa kunduppdrag propagerar för konsumtion.  Den absoluta majoriteten av våra uppdrag, och de nya uppdrag som vi tar oss an, är dock samhällsbyggande, eftersom vi vill vara en positiv samhällsbyggande kraft. Vi har lyckan att ha valt ett yrke där det är möjligt att hjälpa företag och organisationer att göra samhället lite bättre och hitta sin roll, och det vill vi dra nytta av.

Funderat på om klimatkompensation verkligen är en bra idé
Sista veckans utmaning handlade om klimatkompensation. Här är jag lite mer skeptisk mot Breakits upplägg. Under de fyra första utmaningarna finns god, omfattande och oberoende evidensbas, men så på den femte veckan lämnar de vetenskapen, går in och tar ställning för en milt uttryckt omdebatterad, för att inte säga vetenskapligt kritiserad, aktivitet, backade av ekonomiska, kommersiella intressen. Visst lyfter Breakit upp valda delar av kritiken, men istället för att i god journalistisk anda låta båda sidor komma till tals ger de bara utrymme åt sina egna partners, som är företag som tjänar pengar på klimatkompensation. Det här är sånt som får mig att dra öronen åt mig lite. Det osar minst sagt katt.

 Men vad är då problemet med klimatkompensation? I grund och botten är det ett väldigt osäkert system och koncept. Felvariablerna är många och det är svårt att säkerställa att åtgärderna har den klimatnytta som de utlovar. Forskarvärlden, som är rörande överens om människans inblandning i, och storleken av, klimatförändringarna, är desto mer osäkra på nyttan med klimatkompensation. En nyligen genomförd analys, återgiven i DN för bara ett par veckor sedan, visar att så lite som 2 procent av insatserna kunde hålla vad de lovade, och det gällde både certifierade och icke-certifierade program. Till och med finns stor risk att klimatkompensationen bidrar till att släppa ut MER koldioxid. Ett vanligt klimatkompensationsprojekt är trädplantering i utvecklingsländer. För att uppnå sin klimatnytta måste träden stå i många decennier, vilket vi inte kan veta om de får göra. Utöver markplanering och avverkning kan ju träd falla, dö och börja ruttna, eller brinna upp i en skogsbrand. Vips är all den insamlade koldioxiden tillbaka ute i atmosfären och vi är tillbaka där vi började. Därtill låser trädplantering mycket mark, mark som kanske behövs av lokalbefolkningen för deras matförsörjning. Deras utsläpp kanske tvingas öka när de måste få tag på mat mer långväga ifrån. Som grädde på moset ska ju träden planteras på något sätt, förmodligen med hjälp av en dieseldriven traktor. Mängden koldioxid i atmosfären här och nu ÖKAR då genom klimatkompensation. Det vill vi inte bidra till.

Det koldioxid som vi hanterar just nu i atmosfären är det som vi släppte ut på 80-talet vilket betyder att vi måste minska våra utsläpp här och nu, inte öka dem för att plantera träd som kanske tar åt sig koldioxid om 10-30 år.

Finns det då några klimatkompensationsprojekt som är bättre? Utan att vara några experter har vi fått känslan att energiväxling från kol till sol och vind spontant ändå verkar kunna ha potential. Det kommer vi därför undersöka ytterligare.

Vårt beslut i den femte utmaningen blev att vi ska klimatkompensera våra icke eliminerbara utsläpp om det går att göra på ett sätt som garanterat inte är sämre för miljön.

Vår slutsats
På det stora hela är Breakit Impact Challange och andra aktiviteter för att minska sitt klimatavtryck oerhört nyttiga och viktiga. Vi uppmuntrar alla företag att ta tag i de här frågorna, för det är trots allt inte så svårt eller komplicerat. Vår påverkan är inte stor, och vår potential att förbättra oss är ännu mindre, men alla kan vi göra någonting. Politiker och makthavare har ett mycket stort ansvar i klimatfrågan, men jag säger som Pär Holmgren: ”Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt.”

I kaffemaskinen just nu

White Label – Kraftfull, mörk, krämig karaktär med förförande toner av choklad och nötter

Håll dig uppdaterad

Få de senaste nyheterna från Four PR

Tack för din anmälan! Vad kul att du vill ha vårt nyhetsbrev!