Låter informationen ”för bra för att vara sann”? Ja, då är den oftast det

I tider av oro, som under coronapandemin eller Rysslands pågående invasion av Ukraina, är det lätt hänt att korrekt information blandas med tips och råd från självutnämnda experter, rykten och konspirationsteorier. I dagens medielandskap, där vi snabbt matas av olika budskap i etablerade traditionella medier, sociala medier och alternativa medier, är det viktigare än någonsin att ha kunskap om hur en skiljer sant från falskt.

De traditionella och etablerade medierna har i uppgift att förmedla information, men även väletablerade medier har varierande kvalitet i sin rapportering. Det är dock skillnad på dålig rapportering och osann rapportering. Osanna nyheter förekommer i en del medier, framför allt i det som kallas för alternativa medier där det finns ett tydligt syfte med mediets existens. Det var inte allt för länge sedan källkritik var en kunskap som främst var viktig för forskare och journalister, men i och med internet och sociala mediers möjlighet till snabb spridning av information av i princip vem som helst, är de etablerade medierna nu för tiden bara en av många källor till information. Detta gör att ansvaret i högre grad har flyttats över till den enskilda individen.

Att vara källkritisk innebär att värdera informationen. Det betyder dels att förstå att vissa källor väger tyngre än andra, dels att vara medveten om att avsändaren av informationen har ett syfte med sitt budskap. Kort och gott handlar källkritik om att ställa sig frågorna: Vem säger vad och varför? Nedan listas några tips att tänka på innan en delar information, enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap:

• Äkthet är det mest centrala i all källkritik. Några frågor att ställa sig för att stärka källans äkthet: Är källan det den utger sig för att vara? Vem ligger bakom informationen?
• Tid – ju närmre i tiden källan befinner sig i förhållande till det den ger information om, desto trovärdigare är uppgifterna. Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?
• Beroende – kan uppgiften bekräftas av varandra två oberoende källor? Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information? Information som endast återfinns i en källa måste behandlas med stor försiktighet.
• Tendens –finns det ett särskilt intresse att påverka opinionen? Varför finns informationen? Vem tjänar på att du sprider informationen?

Källkritik och kritiskt tänkande är idag viktigare än någonsin, och kom ihåg – låter informationen ”för bra för att vara sann”? Ja, då är den oftast det. Lycka till!

Ronja Nyström
PR-konsult